Bustidningen

För dig som vill få veta lite - annat…

Snart sommarlov…


 Berglins i SvD…

11 augisti 2016

Hallå Göken!
Sommarlägren är avklarade och ungdomarna börjar så smått fylkas kring sina lärosäten för att mer eller mindre  entusiastiskt inhämta nya kunskaper från sina utvilade och taggade lärare. I vanlig ordning har en del av dessa ungdomar funnit alternativa sysselsättningar som bedömts mer intressanta än de som skolan har att erbjuda.
 
CSN har därför åter ryckt ut med pekpinnar och represalier. Rekordmånga gymnasieelever får studiebidraget indraget p g a skolk då rutinerna för olovlig frånvaro skärpts. CSN har släppt sin årliga statistik, uppdelat på län och kommuner. Den visar att under läsåret 2015/2016 blev24000 elever av med sitt bidrag vilket motsvarar 7,8 % av alla elever.

Södermanland ligger med sina 7,4% strax under rikets snitt på 7,8% och Vingåker har  3 år i rad (2014 - 2016) toppat rankingen med sina 0,0%. När hände det senast? Nåväl, antalet aktuella elever i Vingåker är så blygsamt att de knappast kan försvinna i folkmängden eller i den lokala geografin. Men som Sven Melander sade en gång i Nöjesmassakern till Helge. ”För f-n Helge, det är pocenten som är det viktiga!”.  Se bifogade bilder nedan!

CSN har fler delikata uppgifter på sin agenda. Som tidigare nämnts bor 64000 personer med svenska studielån utomlands. Ytterligare 16500 bor utomlands utan kända adressuppgifter. De utlandsboende låntagarna är skyldiga svenska staten ca 14,5 miljarder kronor och de övriga ca 1,7 miljarder. Omkring 15% är dåliga betalare, d v s har inte betalat  något till CSN på 3 år eller betalat mindre än 25% av det som skall återbetalas under 5 år. Det är verkligen illojalt att tjäna sitt uppehälle, ibland rikligt, utomlands och inte återbetala sina skulder till oss skattebetalare som flitigt bidragit till de 10 stridsvagnar som står uppställda i ett skjul på Gotland och samlar damm beredda att när som helst  mota objudna gäster på hamnpiren i Slite, om nu beväringarna från P1 hittar bruksanvisningarna. :-)  
”Shame on you” borde vi unisont utropa till dessa snyltare.

Än värre är det med fuskarna. Tänker då inte närmast på de vanliga som med avancerade elektroniska hörsnäckor och liknande verktyg försöker sno åt sig en utbildningsplats eller examina som deras kompetens svårligen räcker till för på bekostnad av de seriösa elevernas ansträngningar.
Det finns de som i sina avhandlingar helt oförblommat plagierar delar eller hela stycken från redan inlämnade, kritiserade och godkända alster. Sådan fusk kan numera avslöjas genom datorers enträgna scannande av alla inlämnade avhandlingar sida för sida.
I Tyskland, som årligen producerar en bataljon doktorer (läkarna oräknade), har 2 ministrar fått avgå för flagranta plagiat i sina doktors-avhandlingar.
Den mest kände är den tjusige aristokraten och Friherren Karl-Theodor zu Guttenberg vars doktorsavhandling snudd på in extenso var ett plagiat. Det kostade honom posten som försvarsminister. Han fick med sin likaledes tjusiga hustru Stephanie (född  Grevinna von Bismarck-Schönhauser) dra sig undan till en mindre publik plats och befattning i USA.
Undrar om inte moralen var bättre förr.
/Åke



Kul att finna Vingåker i topp.
Kanske inte någonting att öppna en flaska champagne för - men varför inte en sval lättöl…  ;-)


22 juli 2016

Sommarlov - gäller väl fortfarande över landet - och vad jag förstår även på skolorna i Vingåker. Vilket får mig att undra lite smått om de ansvariga för Vingåkers skolverksamhet tar del av den artikel i DN som har rubriken:
"Kommunala skolornas brister större problem än vinsterna" och där ingressen säger:
"Kvalitetsarbetet är eftersatt. Ny jämförelse visar att skolföretag arbetar mer välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder än vad kommunala skolor gör."

Med tanke på hur Vingåkers skolverksamhet placerar sig i de rankinglistor som publiceras vill man gärna hoppas att de ansvariga för den placeringen läser artikeln - noga som fan…


13 juni

Sverige har förstört sitt skolsystem - skriver Inger Enkvist, professor Vid Språk- och litteraturcentrum i Lund i ett inlägg i Göteborgs-Posten. Läs här…

En svidande örfil åt de ansvariga som avslutas med raderna:
Slutsats? Svenska myndigheter har avsiktligt använt skolan som verktyg för social förändring snarare än för inlärning, och den ideologin lever kvar trots de björklundska förändringarna.
Vi vet sedan mer än ett halvt sekel att den ger dåliga resultat trots stora investeringar. För att vända utvecklingen till 2050 måste ämneskunskap prioriteras i lärarutbildning och på elevnivå.
Vi måste bryta med idén att det är viktigare att det inte får finnas någon skillnad mellan elever än att eleverna går framåt i kunskaper.
Vi måste våga säga att ingen elev har rätt att frånta andra elever deras rätt till utbildning. 

Det krävs mod att ompröva ideologier som slagit fel. Personer som påstår att det bara behövs mer pengar är okunniga om svensk skolhistoria.

Jo - det är nog bättre än alla tjusiga visioner som de - för skolan - nsvariga politikerna strör kring sig - vilket får vännen Åke att skriva:

"En anledning till att tjusiga visioner inte är så trovärdiga beror på att det ofta endast består av intet förpliktande ord  och inte åtföljs av kvantifierbara mål som i efterhand kan mätas och följas upp. Här har tidigare visats att Vingåker i olika rankingar hamnat i bottenskiktet (Fokus, OECD och kommunrankingen). Varje sådan rakning bygger på mätning av olika parametrar som går att målsätta och mäta. 
Ett exempel på område med parametrar som skulle kunna komplettera ordrika visioner.
OECD-rapporten  noterade bl.a att i 66% av Sveriges skolor kom mer än 50% av eleverna för sent ill skolan.
Hur är det i Vingåker? Kommer eleverna i tid?

Skolverket anger betygssnitt i meritvärdespoäng. Svenska flickor fick vårterminen 2015 i snitt 246 av 340 möjliga poäng, svenska pojkar fick 220.

Flickor med utländsk bakgrund fick 213, pojkar med utländsk bakgrund hade 188.

…skriver Dagens Industri i sin ledare. Borde väl leda till något annat än tjusiga visioner - får vi väl hoppas.

21 maj 2016

Oj då…

ser nämligen med stigande förvåning dessa rader i en artikel i SvD:
(Om nu länkningen fungerar kan du läsa hela artikeln)

"Moderaterna vill skärpa kraven på skolor och införa en "nolltolerans" mot skolor som inte klarar sin uppgift. M förnyar sitt förslag om att staten ska kunna ta över driften eller stänga skolor, oavsett driftsform.

– Ingen har rätt att utsätta elever för en skola som inte ger tillräckliga kunskaper, säger Anna Kinberg Batra på en pressträff." 

Och blir alldeles paff inför de tankar som rusar förbi - som - "borde nu inte samtliga Vingåkers skolor förstatligas, eller stängas?"
För hur kan man få andra funderingar än så - om en skolverksamhet som rankas som sämst i hela Sverige?
Någon lärare eller ansvarig för kommunens skolverksamhet som vill kommentera?
För egen del är jag sprickfärdig av nyfikenhet över hur tongångarna-läget-tankarna går - bland de ansvariga för skolverksamheten på kommunen.

Huga - låt oss snabbt lämna sådana farliga tankar och gå vidare till de avslutande raderna i ovan nämnda artikel som är:
"Det som är nytt i förslaget är omfördelningen av pengar, de 1,2 miljarderna som ska användas för detta, samt att det är Skolverket som ska sköta själva driften."

Läs så detta och - ja, vad ska vi säga?

En blind som leder en blind?



5 maj 2016

"Så får man väl inte göra"… 

Nej, det kanske man inte får göra - men ibland är det ändå förbannat bra att göra det. Göra det man inte får - menar jag - om det ger en enkel lösning på ett problem.

Det kom sig att två personer skulle åka med Gatwick Express, dvs snabbtåget mellan flygplatsen och Victoria Station i London city och köade en lång stund för att inhandla sig biljetter.
För dig som inte riktigt har koll på detta är det så att för att komma in på plattformsområdet på stationen måste man passera automatiska spärrar där man stoppar in sin biljett i en liten springa varvid maskinen läser av biljetten och öppnar de spärrar som hindrar passering - om biljetten anses vara korrekt.

Jag klev igenom först och allt fungerade bra. För person nummer två nekade spärrarna genomgång. Hm, där stod jag på insidan medan person nummer två inte kom in.
Vad göra? Ingen person från järnvägsbolaget fanns inom synhåll för att kunna fråga.

OK - skulle jag "gå ut" igen - och vi gick tillbaka till biljettdisken för att klaga på den felaktiga biljetten - en procedur som skulle ta minst en kvart. Förutom att min biljett då inte skulle kunna gå att använda igen. Stök och bök alltså.
Nja va? En gök finner dock snabbt på enklare lösningar.
Jag anmodade då person nummer två att "smita igenom spärren alldeles bakom ryggen på en person med giltig biljett".
Fungerade utmärkt då det fanns lite tid att hinna igenom innan spärrarna stängdes igen - men åstadkom också den kommentar som står som rubrik - samtidigt som hon såg sig fnissande omkring

Nix - så får man högst sannolikt inte göra. 
Men - först - det var en snabb lösning på ett "problem" - som bara var ett problem för oss - sedan - som absolut inte drabbade järnvägsbolaget på något sätt.

Nu struntar vi i tågresor i England - men orden "Så får man väl inte göra" har gnagt bland tankarna. Och hur jag än försöker kan jag inte bli kvitt "funderingen" - är det inte just den saken, det tankesättet, som åstadkommer att skolverksamheten i Vingåker inte verkar fungera så bra.
Så funderar jag - ingen lärare verkar våga gå utanför "Så får man väl inte göra" för att få till en lösning som t ex håller "ordning & reda" i klassrummet.  
Vilket har sagts mig vara ett av problemen i (alla fall) en av skolorna.

Hur det skulle kunna gå till har jag (förstås) en del lösningar på - som givetvis - alla faller bort av just "Så får man väl inte göra".

Eller kanske - "Så kan man väl inte göra". 
Vad säger ni - mest/flest - kvinnliga lärare?

26 april 2016

Så oerhört bra och så tufft, var min första tanke när jag i den nämndplan jag just lagt in i vänsterspalten läser:
Kommunfullmäktige har beslutat att alla elever i Vingåkers kommuns skolor ska nå gymnasiebehörighet

Nu står det ju inte specifikt när detta ska vara genomfört men eftersom nämndplanen sägs gälla för 2016 och några år framåt antar jag att KF med detta menar att det ska vara genomfört senast 2020. Fast borde det inte vara inom nuvarande valperiod?
Men innebörden i texten är i alla fall inte minsta tveksam. Ordet ska utesluter minsta tvekan.

Efter bara en kort stund så börjar små frön av tvivel pocka på uppmärksamhet. En liten rackare bakom vänstra örat är rent av så fräck att han viskar - det kommer aldrig att gå

Läs igen vad KF har beslutat - att alla elever ska nå gymnasiebehörighet. Men "arg skattebetalare" kan ju börja vela i sitt tänkande och få för sig att undra:"Vad händer då om detta inte lyckas?":   Vem/vilka kommer att utses som den skyldige till denna fadäs?

Lärarna? Vad kommer i så fall då deras "bestraffning" att bli - om de inte klarar av att leverera vad KF-mötet har beslutat? Retroaktivt avdrag på lönen?

De ansvariga för Vingåkers skolor då - vad tänker KF-ledamöterna ta fram för verktyg (piska) för att se till att deras beslut ska få högsta prioritet inom BoU?

Ah - du vet ju vad jag menar - ingenting händer. Och förresten har KF redan glömt vad de beslutat. Och ingen - utom några få idealister inom skolvärlden, minns, eller bryr sig mer om att läsa nämndplanen.
Och livet rullar sannolikt på som vanligt - med sina oceaner (uppsjö) av publicerade vackra ord - kallade - visioner…

Misstag dig nu inte med att tro att jag missunnar KF och Vingåkers skolor all framgång. Inte för en sekund…

 

22 april 2016

Svenska skolan sågad av OECD - läs mer här


Debatten om vad som är en bra skola eller inte gäller även idag. 

Vår skola trasas sönder. Det finns inte en enhetlig svensk skola längre utan det finns mångfald – mångfald i kvalitet, kvantitet och resultat."
(DN Debatt 2012)

Om du bryr dig om skolorna i Vingåker - Läs artikeln - den är (fortfarande) synnerligen angelägen…

Att överbringa kunskap…

…kan ske på många sätt. Här ett strålande exempel som visar hur man kan göra det. Se filmen och njut…

PS - glöm inte att klicka på "förstora bilden" så ser du tydligare.

21 april 2016 

Läser i SvD:
Många lärarstudenter hoppar av utbildningen. Nästan var fjärde student slutar innan examen, visar en ny undersökning som SvD tagit del av. Störst är avhoppen bland manliga studenter.

– Det är en oroande utveckling men jag är inte förvånad, säger högskoleministern Helene Hellmark Knutsson (S)

Vad tror du det beror på att högskoleministern inte är förvånad över de avhoppen? Hm, kan det vara så att hon är medveten om att där finns "särskilda orsaker" som utlöser avhoppen och då särskilt de - manliga?

Och? bästa högskoleministern…

20 april

Det är knappt jag vågar tro på det när jag i dagens SvD ser att tidningen skriver:
Nu drar SvD:s reporter Joanna Drevinger igång vår tredje skolresa i jakten på goda exempel. I fokus är de som kan göra skillnad i klassrummen: lärarna.

I artikeltexten läser jag:
"Med en nettolista med ett tiotal skolor hoppade vi, våren för två år sedan, in i en bil för att ta reda på varför.
I artikelserien 
Skolresan besökte vi skolorna där resultaten lyft och där svaga resultat inte skylldes varken på socioekonomisk bakgrund eller modersmål.
Skolorna där man bara hade bestämt sig."

Anna Lys

).Givetvis (?) kommer nu de ansvariga för Vingåkers skolor att se till att samtliga lärare och annan berörd personal kommer att få ta del av SvD:s artikelserie.

Kan man ju i alla fall få för sig…
 


19 april

23.00 - Fredagen den 15 april sände jag nedanstående mejl till förvaltningschef, Lena Sahrblom

 "Hej - Var bussig och läs vad www.nattgöken.se - skriver 22.25 den 15 april.
Och jag vore synnerligen tacksam om någon ville ge mig ett svar på vad nattgöken skriver:

"Vad skulle ske om Vingåkers rektorer beslöt sig för att komma överens om att - om tre år ska 95 procent av eleverna i Vingåker gå ut nian med godkänt i samtliga ämnen?"
Frågan blir - vad är det som hindrar dem?   

Vänliga hälsningar
(och så mitt namn)

Tanken bakom mejlet var ungefär - någonstans måste jag ju börja för att försöka få svar på min undran - och: "vem kan bättre än en förvaltningschef i kommunen ge ett svar på min fråga?"

Förvaltningschefen är ofta ansvarig för myndighetens förvaltningsorganisation, dvs. ekonomi-, personal-, IT- och fastighetsfunktionen samt funktioner som registratur, juridik, upphandlingar etc. På små och medelstora myndigheter är det inte ovanligt att förvaltningschefen är generaldirektörens ställföreträdare.
(wikipedia)

I dag fick jag svar - som lyder:

Hej XX

Tack för dina frågor och funderingar. Jag vill gärna besvara dig genom att hänvisa, rekommendera dig att ta del av barn- och utbildningsnämndens nämndplan för 2016 och gärna också den del av kommunens årsredovisning för 2015 som barn- och utbildningsnämnden bidragit med. Där finns både beskrivningar och redovisningar av olika slag med förhoppning att du får svar på dina funderingar.

Med vänlig hälsning, Lena Sahrblom, förvaltningschef 

Bäste läsare vill du se en person som ser ut som en fågelholk?
Trist nog kan jag inte bifoga en "selfie".

Jaha - jag förväntas alltså lägga ner tid på att leta fram dessa föreslagna "dokument", läsa byråkratsvenska och därefter dra egna slutsatser av vad en nämndplan redovisar i ämnet.
Hm - jag är sannolikt mer korkad än vågar tro - för jag anar att jag i dokumenten inte finner svaret under en rubrik - typ:
"Det här är vad som hindrar att 95 procent av eleverna i Vingåker om tre år kommer att kunna avsluta nian med godkänt i samtliga ämnen".

Då mest för att ingen i Vingåkers kommun förmodligen har kunnat föreställa sig min fråga. Än mindre kommit på den själva.

Kanske, kanske räcker en enkel gymnasie-ekonom-utbildning till för att begripa den årsredovisning som Sahrblom hänvisar till. Där jag kanske kan ana att "Kommunen har inte resurser för sådant".

Men, Tänk, mumlar jag till mig själv - tänk så lätt Lena Sahrblom hade kunnat svara med ett enda ord. Högst sannolikt ett sant sådant också:

Ingenting!

Underförstått - annat än brist på egna initiativ.

Fortsättning följer…


18 april 2016

Låt oss tänka den spännande och inspirerande tanken att Vingåkers rektorer hade samlats för ett möte där de bestämde sig för att åstadkomma att - senast 2020 - (minst) 95 procent av eleverna skulle gå ut nian med godkända betyg i alla ämnen. Det kan väl ta högst två dagar, för dem, att komma fram till en lösning på hur man ska uppnå det.

Jag kan nämligen inte tänka mig annat än att rektorerna redan är fullt medvetna om vad som skulle behöva göras för att uppnå detta resultat. 
Om inte - visar inte det då att de är fel personer för sitt jobb!
Liksom - kan man ju tycka - den/de inom kommunen med ansvar för skolorna som inte redan förmått dem att genomföra en sådan vision.

Jag kan heller inte påminna mig om att något politisk parti har väckt frågan…
Jag själv kommer nog att ha den irriterande frågan ständigt surrande i huvudet - Vad fan är det som hindrar dom?
Rektorerna och de skolansvariga i kommunen menar jag förstås. 

Lite senare kom jag att tänka på vad Carl Johan von Seth skrev i DN:

"När Lindbeckkommissionen ryckte in – det var 1992, strax före jul – befann sig Sverige i en svår kris. Inte bara en, förresten. Landet hade hamnat i valutakris, bankkris, fastighetskris, budgetkris och djup lågkonjunktur.
Regeringen kallade in en grupp experter som snart konstaterade att läget också var en ”politikens och institutionernas kris”. 
Ett annat sätt att säga: Nu har ni politiker sabbat allt.(min fetmarkering)
Receptet som skrevs ut var beska piller"

Är det inte dags för de kommunansvariga i Vingåker att ordna till en "Kommission" av (fan, nu var det nära att jag använde ordet experter) verkligt kunniga för att lösa Vingåkers skolproblem?

Jag kan ta på mig uppgiften att ordna det där med "beska piller".

Åke Andersson i Stockholm har kommenterat vad jag skriver:

Det behövs inga kommissioner eller experter för att lösa skolproblemen. Det gäller att se till att man har engagerade lärare. Hur får man det? Intervjua dem och fråga vad som krävs för att få en bra arbetsmiljö. Studera via nätet vad och hur andra skolor burit sig åt för att lyckas. Det finns gott om exempel på det. Använd framför allt den digitala  tekniken. Datorer och Ipads är ett måste i dagens samhälle som är på väg mot något som definieras som informationalismen. 

Dvs. Individen hämtar och gör allt via nätet och får full frihet i sitt handlande.

Underskatta inte barnens digitala förmåga. I en artikel beskrev en kvinnlig lärare hur hon lät barnen spela det digitala spelet Minecraft. Ett spel med digitala klossar och diverse tillbehör som gör att man kan skapa allt vad fantasin kan komma på (med diverse hinder på vägen).

Hon gav eleverna (som fick arbeta 2 och 2) olika enkla uppgifter som att bygga geometriska figurer, skapa byggnader, trädgårdar etc. Effekten blev att man tränades i att samarbeta, öva matematik, formlära, praktiska saker, språket, och framför allt fann ett meningsfullt sätt att lära sig något med ett medel som engagerade och man var kunnig i.  Inget bus eller bråk!
Framför allt i lägre klasser och där eleverna behöver träning i det svenska språket.

Det borde vara lönsamt för en kommun att ha någon exklusivt datorkunnig pedagog som kan rotera mellan skolorna för att både entusiasmera lärare och tipsa om vad man kan göra med den oundvikliga digitala tekniken.
”Elementärt, min käre Watson”
/Åke