Bustidningen

För dig som vill få veta lite - annat…

Martin Jonsson:
Skolverket är en bidragande faktor till lärares dåliga psykosociala miljö

Skolverket som myndighet och dess agerande gentemot lärare är en bidragande faktor till lärares svåra arbetssituation.

Jag vill tacka för Elsa Erikssons inlägg om psykosociala miljön och Lotta Lexéns inlägg om mellanbetygen, som båda visar på viktiga saker i skoldebatten. Som lärare skulle jag också vilja koppla samman dessa. En viktig sak för att känna sig uppskattad är att känna att någon är på din sida. Hur är det då som lärare?

Eleverna är visserligen trevliga, men oftast mer intresserade av höga betyg och fritid än bildning.

– Kommunpolitiker ser tyvärr ofta i praktiken skolan som en förvaringsplats för elever, och ett sätt att spara in pengar (i min kommun ökade man till exempel, utan debatt, arbetsbördan med 20% inför en terminsstart, genom att lägga till en elevgrupp, utan att ta bort något. En annan kommun hade ju redan infört detta, och vi var då ”tvungna” att följa efter – som om det vore en kommunal tävling i arbetsmiljömässig limbo).

Rektorerna är ofta överbelastade av administrativa uppgifter, pålagda av Skolverket.

Lärarna kan inte heller på samma sätt som förut stötta varandra, då förstelärarreformen genomförts hastigt och på ett godtyckligt sätt. Det har splittrat en grupp som tidigare uppfattade sig som ett kollektiv.

Facket kanske skriver ett brev och klagar, men tycks ha förhandlat bort verkliga sätt att hindra försämringar.

Kan man då åtminstone få stöd av Skolverket? Exemplet med mellanbetygen illustrerar Skolverket totala tondövhet i förhållande till skolans värld. Det påminner om en utbildningsminister som påstod att han kunde rädda skolan på 100 dagar – vilket direkt borde diskvalificerat honom från jobbet eftersom han inte förstått problemet. Ingen på Skolverket kan ha stämt av med någon som faktiskt arbetar som lärare, eftersom maj är en extremt stressig period för alla inblandade. På flera skolor har därför ingen information nått oss lärare. Inget mejl, inget brev, ingen diskussion. Nada.

Men Skolverket svär sig fria – de har ju publicerat en text på sin hemsida. Och nu på fredag ska jag stämma av vårens betyg med min kollega. Det enda vi kan vara säkra på är att alla lärare i Sverige inte kommer att tillämpa detta på samma sätt.

Och vad exakt menar egentligen Skolverket? De skriver i sin ursprungstext 2 maj att förändringarna angående B och D ”kan börja användas redan nu”. Och de har publicerat allt under rubriken ”Så kan betygssystemet förbättras”. Menar man att faktiskt måste tillämpa den nya tolkningen ska man skriva just detta, och inte något annat. Likaså är det otydligt om det faktiskt är ett förtydligande angående B och D, eftersom de på ett annat ställe skriver att de utökat betydelsen (vilket ju faktiskt är något annat än ett förtydligande).

Skolverket verkar i New Public Management-anda vara befolkat av jurister som nog sällan eller aldrig satt sin fot på en skola. Jag har själv ställt många konkreta frågor, men aldrig fått ett vettigt svar, och känner inte heller någon kollega som fått det. Det kan gälla en fråga om betygsättning, men då uttalar de sig inte i enskilda fall. Svaren är en blandning av allmänt snömos och citat av lagtext, vilket inte är till någon vidare hjälp. Man prövar kanske omformulera  frågan några gånger, men möts av samma icke-svar och ger upp.

Ett annat exempel är att man angående lärarlegitimationen kan undra om en specifik påbörjad utbildning på 120 hp leder till ytterligare behörighet i ett visst ämne, och bifoga samtliga kursplaner. Det s.k. svaret är att de tar ställning till det först efter (!) att man läst klart. Så man ska alltså läsa två år, utan studiemedel eller lön, för att sedan hoppas på att det var rätt poäng? De ger nämligen, som det heter, inga förhandsbesked. Ridå!

Med vänner som Skolverket behöver lärarna inga fiende

Ur SvD den 19 maj 2016.